singbird

Nu är det gjort. Så fruktansvärt när jag satt mig i bilen och hon börjar skrika. Olidligt. Sen när vi går in till veterinären så sätter jag mig i väntrummet med Tilli medans mamma går och betalar. När jag hör hennes skrik så bara brister det. Tårarna bara tok rinner.

 När mamma betalat och så för vi gå in till ett rum och sitta där och vänta på en sköterska. Sen går vi in i ett rum dör vi ska byta bur. Precis som hon visste vad som var på gång. Först vägrar hon gå ur buren. Sen när jag tar upp henne vill hon inte släppa mig.

Att ta det där steget att lämna ifrån mig henne. Ni fattar inte. När jag lägger in hennes kudde i den andra buren tittar hon en gång på mig sen går hon in i buren och lägger sig. En sista blick på mig sen lägger hon sig till rätta. Precis som hon har accepterat det som ska hända.

Jag kan inte fatta att hon är borta. Jag kommer aldrig att få se henne igen. Hon kommer aldrig mer hoppa upp i mitt knä och lägga sig och sova. Hon kommer inte att sitta där bredvid mig på soffan när vi äter mat.

Jag fattar inte att hon är borta.

Vila i frid min älskade Tilli

En helt galen kväll som började hos Natalie och sedan vidare på stadshuset faö att sluta i TRE förfester innan jag och Natalie dog i sängen. Helt klart den roligaste och sjukaste kvällen på riktigt länge. En längre redogörelse av kvällen kommer.

  

Hur kan en dag som börjat så bra ta en sån helomvändning. 
Mamma kommer in i deras sovrum. Upptäcker att Tilli beter sig konstigt. Går runt sängen och upptäcker ett stort köttsår på magen. Knölarna har brist. Fräser och ryker till så fort mamma tar på magen. Efter ett samtal till en veterinär så berättar mamma den hemska nyheten för mig. Helt tomt i huvet. Springer upp och ser såret och ser hur ont hon har. Tårarna bara rinner.

Efter att varit och tränat Camp och handlat. Cirka 1 och halv timme senare så går jag upp och ropar på Tilli. Hon har gömt sig under sängen men kommer när hon hör mig. Innan jag ännes tar i henne ser jag att det har blivet värre. En kniv skär i mitt hjärta. Fruktansvärt att se henne lida. Jag tar upp henne och hon har feber. Hon är helt slut. Hon ligger helt slappt i min famn. FRUKTANSVÄRT. Min älskade lilla sötnos.

12 år! Fattar ni 12 år har jag haft henne. Hon var min. Min egna älskling. Vissa kanske tänker men hon var bara en  katt. Ni kan aldrig förstå mitt förhållande till henne. Hon kom och möte mig i dörren när jag kom hem. Hon ville alltid sova hos mig. Hon kunde stå utanför min dörr och skrika och klösa på dörren när jag inte var hemma. Hur hon kunde följa mig som en skugga när jag var hemma. Det går inte att beskriva hur det känns att veta att imorgon kommer hon inte finnas mer...


Jag kan inte sluta gråta....

Så nu har vi fått tillbaka daton. Min tanke var att jag nu skulle börja uppdatera lite mer regelbundet. Men inte. Snart en vecka sen vi fick daton. Och inte ett inlägg. Men ja det är ju tanken som räknas.

Senaste nytt är att jag har införskaffat mig ett par skridskor. Så dom tre senaste veckorna har jag i stort sätt varit och åkt varje dag. Antingen bara jag och Linda eller en massa från jobbet. Grymt roligt

Sen så förra helgen så hade vi jobbmiddag hemma hos Linda. Riktigt trevligt. Spelade olika spel. Var med i det vinande laget alla gånger... Sen begav vi oss till stadshuset.

Och i lördags så kom Linda hem till mig. Vi såg slutet på melodifestivalen. Sen gick vi ner till Nicklas. Sen begav vi oss till Aveny. Hade sjukt roligt. Sen vart det raka vägen hem och till min säng. 

Och i dag efter jobbet så skjutsade vi hem Josefin. Och eftersom hon bor i samma hus som Natalie tänkte jag att jag kunde svänga in ett tag så vi kunde bestämma om på lördag. Men Natalie var hungrig så det blev en snabbis bort på donken. Bara en massa tok =P I alla fall. Så ska jag sova hos Natalie i morgon. Så en heldag på lördag med andra ord =)