RIP min söta Jack
Inatt har jag haft mitt värsta nattpass någonsin. Och då inte för att jag har varit trött. Fruktansvärt sjukt jobbigt att hålla tillbaka tårarna. Det tog på krafterna.
Igår så for vi hem till Matfors. Jag gick på den absoluta sista promenaden med Jack. Min sötsak. Han var verkligen den sötaste hunden jag någonsin har sett. Han var verkligen världens snällaste hund. Han gjorde ett helt underbart jobb med att fostra Chevy, Alfons och Camp.
I morse for Christer in med Jack. Jag har haft sån ångest. Christer skulle vara med. Jag ville också vara med. Men det är precis som Jocke sa. Jag skulle aldrig klara det. Jag kan inte tänka mig att Jack ligger där helt livlös. Det går inte. Jag kan bara inte.
Tack och lov så har tre underbara personer halt mig sysselsatt hela dagen. Först så gick jag på stan med Josefina. Sen kom Jocke och hämtade mig. Vi for hem åt. Sen kom linda och hämtade mig så sprang vi runt på Ikea.
Nu har vi sett på en film. Jag har även skvallrat lite med Natalie. Och nu ska jag krypa upp i sängen med min nya bok.
"Om jag kunde drömma" Få se om jag tycker den är lika bra som filmen.
Min älskade söt packepung